OnlyStorysByMe

2012. Om bara några få timmar var det 2012. Ellen och hennes mamma skulle till hennes mormor på middag och jag skulle äta middag hemma med mammas gamla kompisar och resten av familjen. Ellen och jag skulle ses senare och gå ut. Vi skulle troligtvis träffa några kompisar eller något liknande. Ellen ville träffa Hanna och Marcus och jag ville träffa mina gamla kompisar. Vi lyckades ta alla till samma ställe. Någon lokal som en gammal kompis till mig höll, han sa att han behövde mer folk dit så vi bjöd med några stycken. Jag vet inte vilka Ellen bjöd med det var väl Hanna, Marcus och ja, Erik. Kanske några andra också.

Jag bjöd dit mina bästa polare Adrian, Sebastian och Alex. Ellen hade aldrig träffat dom.

När det kom till klädval slutade det med svarta byxor och en slapp vit skjorta. Det tog inte särskilt långt tid, jag ringde Ellen men hon hade inte tid att prata. Hon letade efter kläder. Jag skrattade åt hennes stressade rösten. Du ser bra ut i vad som helst, sa jag till henne men hon blev bara irriterad på mig vilket fick mig att skratta ännu mer.

.

När jag äntligen tagit fram dom där svarta jeansen och den lite uppklädde toppen kände jag mig nöjd. Jag visste att alla skulle ha klänning och klackskor, jag hade mina Converse. Jag kunde inte ha klänning eller klackskor, jag såg ut som en lång anka i det. Det fanns vissa klänningar jag skulle passa i men det tog år att hitta. Jag behövde bokstavligen en personlig stylist när det kom till klänningar. Liam sa att han hade fixat allting till premiären också, hoppas att jag sagt till honom hur lite jag passar i klänningar?

Jag skickade iväg ett sms till varje person som jag ville skulle följa med senare ikväll och alla sa ja. Till och med Erik men bara på ett krav.

Att han fick ta med Ebba.

Jag ville verkligen ha Erik där så jag gick med på det, tillslut.

.

Jag stod och ja, frös utanför mormors hus i väntad på att Liam skulle köra in på vägen. Eller hans chaufför med andra ord. Jag kollade på klockan var 30 sekund i 10 minuter då han äntligen kom. Jag klev in i bilen, i värmen.

- Förlåt att jag är sen älskling.

- Det är okej men vi måste nog rappa på lite nu eftersom dom andra redan kan stå och vänta på oss för att komma in.

Sant. Alla stod utanför och pep i kylan. Vi gick mot ingången och Liam snackade med killen som stod där. Efter ett tag fick gå igenom en annan dörr. Lokalen såg ut som en soptipp på utsidan men på insidan liknande det vad en kändisfest såg ut på tv. Det var stort och ingen av oss höll ju ihop så alla gick åt olika håll och började ta för sig av allt som fanns. Jag kände inte för att dricka så mycket och jag kollade efter Hanna hela tiden. Jag var på något konstigt sätt orolig för henne hela tiden nu. Nu när jag inte kunde vara med henne lika mycket på fridtiden och se vad hon gör och hur det är med henne var jag orolig.

.

Efter en stund presenterade Liam mig för hans kompisar.

Det var tre långa killar. Lika långa som Liam och dom såg bra ut. Inte lika bra som jag tyckte Liam såg ut men det var bara jag. Alexander hade den där bruna honungstonade hårfärgen som Liam hade och till det samma ögonfärg, gyllenbruna djupa ögon. Sebastian hade mörkbrunt hår med gröna ögon och var absolut den längsta av dom. Adrian var blond med bruna ögon.

Vi 5 stod och pratade en hel del och dom hade verkligen humor. Precis som Liam. Han stod och höll om mig under hela samtalet. Jag älskade att han visade hur han älskade mig för sina kompisar och att han fick mig att känna att det var jag som var närmast honom.

.

Musikens dunkar som vibrerade från golvet och rusade igenom hela kroppen fick mig att börja röra på mig och känna takten med musiken, den fick mig ännu svårare att höra folk. Jag kunde inte höra vad Liam sa innan han gick ifrån mig. Jag kollade runt lite medan jag stod i mitten av en bunt folk. Min panik började höjas i mig och med min klaustrofobi tog jag mig snabbt ut ur folkmassan. Jag kollade efter dom jag själv hade tagit dit och alla såg ut att ha hur kul som helst, förutom en.

Erik stod alldeles själv med en dricka i handen.

"Kom igen var inte så jävla feg nu Ellen!" Intalade jag mig själv och tog ett par steg emot honom. Han såg mig och mina ben slutade röra sig, hans började röra sig och hans ansikte utryckte ett stort leende som fick mitt att göra samma sak.

Han la handen på min midja och munnen nära mitt öra så att jag skulle höra vad han sa.

- Jag har saknat dig. Hur har du haft det?

- Jättebra. Jag har saknat dig med. Hur var det i Spanien?

- Varmt. Skrattade han.

Vi stod och snackade länge. Det kändes skönt, den stela stämningen som varit mellan oss i veckor hade smält och nu skulle den inte frysa igen. Inte nu när det bara blev varmare.

Jag kände inget för Erik som jag kände för Liam. Jag älskade Erik som en kompis och anledningen till att jag hade något emot att han var tillsammans med Ebba var att hon hatade mig och kanske skulle Erik lyssna på henne.

Men det fanns ingen anledningen att oroa sig för det, jag såg ju inte Ebba här. För tillfället i alla fall.

Erik tröttnade tillslut på pratet och tog mig till massan där alla dansade till den höga musiken men som sagt, vi blev avbrutna innan vi ens hann nå massan.

- Hej älskling!

Ebba kramar om Erik och kysser honom. Han släpper självklart min hand. Vad jag kände mig dum. Jag hej till Ebba och gick sedan in på toaletten. Jag lämnade inte en ända blick för att se dom gå in på dansgolvet.

Jag kollade mig i spegeln och tvättade händerna. Min basill-fobi för allmänna toaletten och stolpar vem som helst skulle kunna ta i fick mig att tvätta händerna om och om igen. Den äckliga känslan på händerna gick inte bort.

.

Timmarna gick och när jag, sent, äntligen hittade Ellen drog jag henne nära mig och viskade i hennes öra.

- Det finns ett hotell och en middag som väntar på oss en bit härifrån.

Hon tittade på mig med sina blå glittrande ögon och kysste mig. Jag var vrålhungrig nu.

Ellen gick fram och sa hejdå till Hanna och Marcus. Ingen annan. Det var väl inte så lätt med alla dom här människorna i vägen. Jag hade redan sagt hejdå till alla, Erik också. Men eftersom han stod och höll om Ebba då så svarade jag Ellen att jag inte visste vart han var när när hon frågade. Jag visste att hon störde sig på att det var just Ebba, av alla tjejer så skulle Erik bli tillsammans med just Ebba. Att Ellen var min och att det var mig hon älskade behövde ingen bekräfta. Det visste jag.

.

Middagen var fantastisk. Vi åt utomhus under himlen som var täckt av stjärnor. Det var en stor balkong vi åt på utanför vårt hotellrum och filtarna vi hade runt oss värmde mot kylan.

När jag inte fick i mig med ställde jag mig vid balkongräcket och kollade ut mot himlen.

Liams händer dras runt min midja och han står bakom tätt intill mig. Hans händer smeker min midja och mina armar. Han ansikte är vid mitt och hans mun är vid mitt öra.

- Kolla stjärnorna. Att vi kan se dom härifrån. Hur dom lyser. Ser du den!

Jag pekade mot min favoritstjärna. Den som lyste mest. Jag älskade stjärnorna.

- Ja? Den är fin.

- Det är min favorit. Sa jag och log stort.

- Jag har också en favorit stjärna.

- Vart?

- Den står precis här.

Jag kysste honom och raketerna som bröt ut över himlen just då var som för oss.

Kvällen slutade i alla fall underbar.

.