She will be loved-Kapitel 58
Ellen stod där helt genomblöt men hon hade ett enormt leende på läpparna och hennes ögon lös när hon fick se mig. Precis som mina när jag såg henne. Hennes leende gick inte ner när hon såg pappa, tvärtom, det blev bara större. Hon hade inte sagt det men jag visste att hon ville att jag och min pappa skulle få en chans till.
- Hej Charlie.
.
"Ellens perspektiv"
För att vara genomblöt, förstörd och trött så var jag otroligt glad. Inget kunde få bort mitt glada humör.
Jag antar att Liam trodde att mitt leende skulle bli mindre av att se Charlie här men det fick mig att bli gladare.
Jag vet att Liam älskar sin pappa och att han vill att dom ska få en ny chans. Han är bara rädd och Charlie är ännu fegare. Det ända som kunde göra mig ledsen nu skulle vara att Liam var ledsen eller på något sätt led vilket han inte gjorde. Det såg jag på honom. Han bet sig i läppen mig hans ögon log. Större än någonsin när jag pratade med Charlie.
- Charlie, hur är det med dig?
- Det är bara bra. Hur är det med dig? Du är lite blöt ser jag?
Han skrattade och jag besvarade det. Liam skrattade också.
- Ja, men en dag som den här kan inte få mig på dåligt humör.
- Vadå? Har det hänt något speciellt?
- Det är sommarlov.
- Ja men vad bra för det var just det jag ville prata med er om. Är det okej om vi sätter oss?
Vi satte oss ner vid köksbordet och Charlie log mot oss. Liam hade inget direkt leende på läpparna vilket jag hade men han såg på något sätt förväntansfull ut.
- Jo, när är ni lediga under sommaren.
- Vi har inget planerat än. Vi tänkte göra det lite spontant. Svarade Liam medan han rev på sina naglar.
Jag tog Liams hand för att han skulle sluta. Jag visste att han var nervös. Jag tittade in i hans ögon och vände mig sedan mot Charlie.
- Vad hade du tänkt dig?
- Jag tänkte ta med er på en resa.
- En jobbresa? Sa Liam precis efter att Charlie avlutat sin mening.
- Nej. Jag är ledig och jag vill ta med er två på en resa till Grekland i 2 veckor.
- Gud vad roligt!
- Ja, jag tycker det också. Så ni är med?
- Absolut.
- Varför vill du ta med oss?
- Liam. Jag vill att ni två ska uppleva en resa tillsammans och jag vill spendera lite tid med dig. Ni behöver inte vara med mig hela tiden, det är klart att ni får ensam tid också.
Både jag och Charlie tittade på Liam i hopp om att få höra ett "Ja." Hans ansikte var allvarligt och jag visste inte hur jag skulle tolka det. Inte Charlie heller antog jag. Men till slut såg jag hur det ryckte i Liams mungipor och ett stort leende brast fram.
- Klart att vi åker.
.
Kommentera och tipsa om bloggen! Puss <3
Kommentarer
Trackback
