She will be loved-Kapitel 31

Det plingade till i mobilen och jag förväntade mig att det var från Liam så jag tog upp mobilen med ett enormt leende på läpparna vilket självfallet gick ner när jag såg vad det stod på displayen. -Erik Hammer-.
Jag öppnade det.
"Ellen. Jag är så ledsen för allt. Jag saknar dig så mycket och kommer alltid älska dig som jag gör men jag vill inte förlora dig. Kommer aldrig sluta hoppas på dig men jag accepterar dina val. Kan vi ses direkt när du kommer tillbaka kanske? Love u."

Självklart. Allt skulle dras upp precis när jag lyckats släppa det. Jag svarade inte. Jag ville men jag visste inte vad jag skulle svara. Vad kunde jag säga. Svarade jag skulle han bara blivit ledsen igen.
Efter ett tag kom jag på mig själv. Jag hade suttit och tittat ner i mobilen med munnen öppen. Jag tog en till klunk på chokladen och tog upp en tidning jag köpt. Det stod tydligen lite om Liam och även fast jag egentligen inte gillade att läsa o honom så var det lite roligt att höra allt som skrevs. Jag visst ju vad som var sant och inte.
Jag slog upp sidan om honom, eller om mig rättare sagt. Allt om mig poppade upp. Det var en bild på mig och Liam kyssandes. Jag log när jag tittade på bilden.
Jag läste igenom texten och jag måste säga att dom fått med nästan allt. Det stod saker som jag inte ens tänkt på. Som jag nästan inte visste.
Jag log hela tiden. Allt runt omkring mig försvann och jag stängde in mig i tidningen. Jag blev glad så fort jag kollade på bilden där vi kysstes vilket jag gjorde var femte sekund. Jag kunde inte sluta kolla på den förrän jag blev avbruten.
3 tjejer stod runt mitt bord och tittade på mig med stora leenden.
- Är det inte du som är Ellen?
- Jo. Det är jag. Sa jag och log.
- Herregud! Sa dom i mun på varandra.
- Kan vi snälla få prata lite med dig.
- Ja, absolut. Sätt er.
Tjejerna hette Stella, Maria och Hanna.
Jag tänkte på Hanna så fort jag hört hennes namn och jag kände mig lite dålig för att jag inte pratat med henne sen jag sa att vi skulle åka. Jag saknade henne hur mycket som helst.
- Så du är verkligen tillsammans med Liam? Frågade Stella.
- Ja, det är jag.
- Aha vad bra. För det är många som säger är ni har ett "falskt förhållande".
- Haha, nej det är inte sant.
Tjejerna var så trevliga. Dom var varken galna fans eller hatade mig. Dom var snälla personer. Jag lovade att nämna dom för Liam. Bara att han visste att dom fanns gjorde dom överlyckliga den närmaste månaden.
.
"Eriks perspektiv"

Varför svarade hon inte. Jag skickade ett till sms.
"Jag vill verkligen prata med dig. Mår så dåligt över vad jag gjort."
Jag fick svar nästan direkt.
"Jaha så nu hör du av dig?"
Okej hon var sur. Jag ringde upp henne och log när jag hörde hennes röst.
- Ellen. Förlåt, jag vill inte vara osams med dig.
- Det har jag aldrig velat heller.
- Förlåt.
- Förlåt själv.
Vi pratade om det som hade hänt och det slutade med att vi var närmare än förut.
- Hur är det i Frankrike?
- Det är helt underbart! Vi bor på världens finaste hotell och det är så fint.
- Hur är det med Liam då?
Jag fattade inte att jag sa det. Hon blev tyst ett tag men när hon började prata hade hon sin glada ton och jag försökte verkligen för att hålla uppe min.
- Han spelar in på dagarna men vi umgås på kvällarna och han är klar om två veckor och då är han ledig i två veckor till så vi ska stanna i Frankrike.
- Okej. Men vi kan väl ses när du kommer hem.
- Det är klart.
- Bra. Saknar dig. Vi hörs sen.
- Saknar dig med.

Jag skickade ett sms till henne och fick svar efter 10 sekunder. Eller lite längre tid tog det men det var ju från Frankrike.
"Jag saknar dig verkligen." Skrev jag och fick svar på:
"Jag längtar efter dig så mycket."

Det värmde mig. Hennes leende gjorde mig darrig i hela kroppen och jag var tvungen att lägga mig ner.
.
"Liams perspektiv"

- Hej älskling.
- Liam.
Hon sprang fram och kramade mig där jag stod i dörröppningen.
- Vi ska ut och äta med min pappa. Är det okej?
- Ja. Det är okej.
- Bra. Sa jag och kysste henne.
*På resturangen*

- Jag undrar faktiskt varför ni inte bor på det mitt hotell istället. Jämför den här resturangen med den ni har på ert hotell.
- Jag gillar verkligen vårt hotell. Jag måste säga att det är det finaste jag bott på. Sa Ellen.
- Ja, det är verkligen fint.
- Så gör du något speciellt förutom att gå i skolan Ellen?
- Jag spelar piano en gång i veckan annars är det väldigt mycket plugg.
- Piano? Varför har du inte berättat? Sa jag och log mot henne när jag tog hennes hand.
- Jag är inte särskilt bra. Skrattade hon.
- Men du går i 8an, inte sant Ellen?
- Jo, det stämmer.
- Är det verkligen bra att vara borta från skolan en hel månad då?
Jag såg vad han försökte göra men det oroade mig inte särskilt mycket. Han kunde inte ändra på Ellens beslut.
- Nej det är klart men jag har fått med mig allt jag ska lära mig och Liams privatlärare hjälper mig så det ska nog inte ens märkas att jag varit borta.
Ellen var bestämd under kvällen och min pappa märkte det. Han störde sig på att inte ha befallet över henne. Det fick mig att le inombords. Hon var inte rädd för att prata. Inte att säga vad hon tyckte. Hon stod för det.
När vi kom hem var klockan mycket. Vi gjorde oss iordning och hon la sig i sängen före mig. Hon la sig lite över mig med handen på mitt bröst.
- Det där gick ju bra, ellerhur?
Jag besvarade henne med en kyss. Hon kysste mig tillbaka och våra tungor möttes. Vi blev bara ivrigare och ivrigare. Hon kunde inte hålla sig för skratt varje gång jag stönade till. Våra nakna kroppar nuddade varandra och jag ryste till i hela kroppen varje gång hon kysste mig på halsen vilket hon gjorde ofta. Mina händer smekte hennes kropp. Jag hade verkligen saknat henne under kvällen. Det var fantastiskt vad hon gjorde till mitt liv. Hon lyste upp mitt liv. Min älskling.
.
Jag vaknade mitt i natten med Ellen tätt intill mig. Det var något som lät. Hennes mobil. Jag tog den fort för att inte väcka henne och stängde av ljudet.
-Missat samtal från Erik Hammer, (4)-
Hon fick ringa upp honom imorgon. Jag klickade bort dom 4 missade samtalen och kom på något vis in på hans och hennes sms. Jag skulle precis klicka bort det men jag hann se det sista smset hon skrivit.
"Jag längtar efter dig så mycket."
Jag var tvungen att kolla igenom allt. Jag litade på Ellen och det kändes fel men jag ville bara veta vad det gällde. Jag förstod inte riktigt men någonting var det ju.
Vad tror Liam att det där är!? Kommentera! <3 :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0