OnlyStorysByMe

När vi äntligen kom till hotellet gick vi till våra rum direkt. Det var helt fantastiskt. Vi hade eget kök, dusch, jaquzzi, tv och sovrummet var det bästa. Det var stort och framförallt, sängen var enorm. Jag längtade bara efter att få sova i den bredvid Ellen.

"Ellens perspektiv"

Vårt hotellrum var helt fantastisk. Eller rättare sagt lägenhet! Jag ville bo här. Och det skulle jag i en månad nu. Jag kunde inte vänta på att få tillbringa all den här tiden med Liam. Det var som att jag ville att tiden skulle gå så snabbt så jag kunde få vara med Liam så mycket men ändå fick inte tiden ta slut. Jag skulle njuta av varje ögonblick här i paris.

- Jag tror jag tar en dusch. Sa jag och suckade på ett glatt sätt.

- Eller så hoppar vi i jaquzzin? Sa han och log mot mig.

Leendet gjorde mig knäsvag och orden gjorde att jag inte kunde sluta le. Jag nickade med det där dumma leendet i ansiktet. Om man nu kunde kalla det leende.

Jag gick in i badrummet och bytte om till bikini. Jag ställde mig i duschen för att skölja av mig, Liam kom in i badbyxor och log åt mig som stod i duschen.

- Får jag kommer in.

Jag nickade mållös. Hur länge skulle jag vara nykär? För alltid? På något sätt hoppades jag det. Eller vad säger jag? Jag vill alltid vara nykär!

Han klev in i duschen med mig och hans blöta kropp mot min gjorde mig alldeles varm i kroppen. Han kysste mig och drog sin hand över min rygg. Jag rös från tårna och upp till halsen. En bra rysning. Jag drog min hand uppför hans lår och jag skrattade när han stönade till så han var tvungen att sluta kyssa mig.

- Kanske att vi ska hoppa i jaquzzin nu? Sa han och log.

Han tog min hand och vi sprang droppande över golvet in i jaquzzin. Det var varmt och Liam satte igång bubblorna. Han la armen om mig och pustade ut. Jag var så glad att jag seriöst skulle kunna dö av att mitt hjärta gick för snabbt. Jag lutade mitt huvud mot hans axel och log medan jag blundade. Han kysste mig på huvudet och andades in mitt hår. Min fantastiska pojkvän.

- Du är det finaste jag har. Sa jag och log större.

Han tog handen på min kind och vände mitt ansikte mot hans. Några centimeter från hans ansikte kunde jag se hur hans ögon glittrade. Dom där gyllen bruna guldiga ögonen. Han ljusbruna hår var blött och nu mörktbrunt.

Jag kunde inte stå emot att inte titta på hans perfekta läppar. Han släppte inte mina ögon.

Han kysste mig länge den här gången och började dra handen på min rygg. Jag lekte med hans nackhår och vi kysstes länge innan våra tungor möttes. Jag var lite halvt över honom. Gud vad jag älskade honom. Hans händer var varje sekund på ett nytt ställe på min kropp. Allt kändes så underbart. Tills...

- Liam.

En mörk röst harklade sig nära oss.

Herregud! Vi vände oss om och där stod Liams pappa. Inne i vårt hotellrum.

- Kom ner till lobbyn när du är klar.

Han gick ut och nu var jag verkligen påväg att dö. Mitt hjärta slog så snabbt och magen, den gjorde ont.

Jag kollade på Liam som hade lagt ansiktet i händerna. Jag skämdes verkligen.

"Liams perspektiv"

Fan, hur kunde han komma in?

Jag tittade på Ellen som hade axlarna uppe vid öronen och blicken rakt fram i ingenstans. Jag ville inte oroa henne på något sätt så jag tog hennes hand och log lite.

- Jag går ner. Sitt kvar du och ta det lugnt.

- Nej, jag tror jag går upp och vilar lite.

- Okej, men när jag kommer tillbaka, ska vi gå ut i Paris då?

Jag log lyckligt och hon besvarade frågan med leendet jag älskade.

Egentligen var det inte så farligt att pappa kom in, det bara kändes så i sekunden. Inget kunde få mig på dåligt humör nu. Inte när jag visste att Ellen älskade mig.

Jag gick ner till lobbyn där pappa satt vid ett bord med en kopp kaffe.

Jag satte mig mittemot honom och han kollade inte ens på mig. Han bara drack sitt kaffe.

Servitrisen kom och frågade vad jag ville ha och jag svarade.

- En coca cola tack. Sa jag och log mot henne.

- Nej, en kaffe. Med mjölk. Inget socker.

Jag hann inte ens öppna munnen innan han skjutsat iväg servitrisen för att hämta mitt kaffe.

Jag tyckte verkligen inte om Kaffe. Det var det värsta jag visste. Fan, jag går i 9an. Eller jag skulle gå 9an. Jag är 15 år!

- Du måste växa upp Liam. Du beter dig som en barnunge och jag har glömt det där uppe men du sliter int epå dina krafter med någon tjej. Varje kraft ska sättas på filmen. Liam, du är i kändislivet nu och du ska gå på en massa intervjuer och kändisfester. Ellen kan inte följa med på det. Det är därför du ska ha en tjej i din egen branch. Som Ebba men henne sumpade du tydligen. Men Johanna, hon är perfekt. Försök komma lite närmare henne.

- Är du klar?

- Nej, du ska vara här nere klar imorgon klockan 9.

- Var det allt?

- Ja. Sköt dig nu.

Jag gick därifrån och sket i det där jävla kaffet. Jag mådde illa av honom. Hans hjärtlösa kropp skulle fan ruttna av hans dåliga samvete om han ens hade något. Om han hade det skulle han brutit ihop för år sedan. Han hade inte kärlek i sig. Vad hade hänt honom? Han brukade vara en underbar pappa men det tog slut för snart 10 år sedan.

Jag kom upp i rummet och där stod Ellen påklädd och fräsch för att gå ut.

Jag log mot henne och tog hennes hand. Jag kysste henne på kinden och viskade:

- Min favorit tjej.

Tror nästa kapitel kommer väldigt sent ikväll :) <3 Kommentera!!