OnlyStorysByMe

- Är du säker på det här?

Jag ville inte göra något som hon skulle ångra men hon verkade säker och bekräftade det för mig.

Våra tungor lekte med varandra och jag stönade till när hennes hand gled vid mitt innerlår.

Hon var verkligen rätt person. Det kändes helt fantastiskt bara att det var hon som låg där. Det blev perfekt.

Ellen somnade före mig. Jag låg och höll om henne. Jag hörde Mamma och Karl komma in genom dörren där nere. Jag kollade på klockan. 14:47. Dom tittade in och jag sa hej så tyst jag kunde även fast Ellen inte var någon lätt väckt person. Men hon var det viktigaste och jag ville inte väcka henne. Hon andades tungt och rörde på sig ganska mycket. Jag tog bort hårslingorna som hamnade i hennes ansikte och skrattade stolt när jag såg hur hon egentligen sov. Hon var naturlig. Hon var äkta. Och jag älskar henne.

*Fredag morgon*

Ellen hade sovit här i flera dagar och jag älskade det. Men jag kände att hon var nere ofta och det var helt klart något som bekymrade henne. Hon sa att allt var bra men nej, det var det inte. Det visste jag. Men jag litar på att hon hanterar det. Om hon inte skulle kunnat det hade hon berättat för mig. Så jag behövde bara låta henne vara ifred. Ikväll var det fredag och vi skulle ut och bowla med familjen. Ellens mamma skulle med också så våra mammor fick lära känna varandra. Sara var helt exalterad om det eftersom hon älskade bowling. Speciellt på disco kvällar. Ellen var glad för att vi gjorde något tillsammans men hon var igång om att hon inte kunde spela bowling. Jag trodde inte på det. Hon sa att hon var jätte duktig när hon var yngre men sen gick det ur. Jag tror inte att det kan gå ur. Man har det i sig och det hade Ellen.

Idag var jag ledig. Ellen skulle till skolan idag och efter det träffa någon kompis. Vi skulle inte ses förrän 6 då vi skulle äta och efter det bowla. Jag ringde upp William och bestämde att vi skulle ses vid en pizza bar.

"Ellens perspektiv"

Jag hade inte träffat Erik på flera dagar. Idag skulle jag äntligen till skolan. Jag hade längtat så mycket. Jag bestämde mig för att prata med honom men ställde inte in mig på något eftersom jag hur lätt som helst kunde fega ur. Det var inte jätte svårt heller i min situation. Jag sa till Liam att jag skulle träffa en kompis. Det skulle jag inte. Eller om nu Erik vill träffa mig och om jag vågar så vill jag vara med honom men jag vet inte.

- Ellen, du är här! Jag har saknat dig jätte mycket.

- Jag har saknat dig med Hanna!

Jag kände att jag kunde hantera att folk kommer stirra. Jag skulle inte bry mig om det. Liam var en riktig kändis nu. Tjejer i skolan som jag inte ens kände, som jag aldrig sett förut gick fram och frågade om jag kunde fixa Liams autograf, om dom kunde få träffa honom. Till och med frågade dom om min autograf. Jag svarade på någon enkel fråga och ska se vad jag ska göra.

Om det fortsätter så här kan jag ju bara börja ta betalt för att få prata med mig och få in lite extra pengar.

Erik tittade inte på mig i skolan. Även fast jag tittade på honom och han märkte det vände han inte ens huvudet. Hans ögon rullade inte ens mot mig. Dom var inte i närheten av mig. Varför skulle det bli så här. Jag hade ont i magen konstant på grund av det här. Släpp det Ellen. Sa jag för mig själv varje gång jag såg honom men det gick inte. Jag satt kvar efter sista lektionen och kollade bort mot Eriks plats. Hans anteckningsbok låg kvar på bordet. Perfekt. Jag tog den och gick mot dörren. Jag gick snabbt och kollade ner i golvet. I dörröppningen kom Erik som gjorde samma sak. Tittade ner i marken och gick snabbt. Vi krockade i dörröppningen och äntligen hade vi ögonkontakt. Det höll kvar men varade ändå inte länge. Jag stack fram handen med hans bok i.

- Jag har din bok. Sa jag och log lite.

- Se dig för.

Han gick där ifrån. Det var 3 ord men dom borrades ändå ner i hjärtat. Han var verkligen ledsen och det var mitt fel. Jag stod och kramade om mina böcker och tårarna låg som en suddig och smutsig lins över mina ögon. Dom var kom. En för en. Jag gick hem till mig direkt efter att skolan slutat. Jag la mig i sängen och kände hur mycket jag saknat den. Jag kramade om kudden och tårarna bara kom. En massa. Min mascara var bara under mina ögon nu. Mamma kom in i rummet. Hon kramade om mig och gud vad jag älskade henne. Jag skulle inte klara mig utan henne.

- Älskling! Vad är det som har hänt? Skulle inte vi ses senare?

Jag berättade allt. Eller ja, så mycket jag klarade av att säga.

- Hjärtat. Vet du vad? Du har inte gjort något fel! Hör du det. Okej, Erik sa vad han kände och det var bra. Men han visste hur du kände och han var beredd på det. Du sa sanningen och det var allt du kunde. Han har ingen rätt att vara sur på dig. Han kommer fatta det och komma till dig så låt honom vara ett tag.

"Liams perspektiv"

William var sen. Men det var inte allt. Han kom gående med Ebba som tydligen nu skulle vara med. Hon kramade om mig hårt och jag besvarade det. Det var kul att se henne men jag hatade att hon skulle vara på hela tiden. Hon var så falsk ibland och det märkte man verkligen.

Vad som händer med Ebba och bowlingen får ni veta ikväll :) <3 Kommentera!