she will be loved-Kapitel 10
- Okej Ellen. Det ser ut som att du gjort ditt val. Liam kommer aldrig stå ut med dig och honom kommer du inte ha kvar länge. Speciellt inte när det är min pappa som sponsrar deras film!
"Liams perspektiv"
Jag vaknade 2 timmar innan vi skulle åka. Allt hade gått så snabbt. Jag ville prata med Ellen innan vi åkte. Jag gick till hennes rum och knackade löst men tillräckligt hårt för att hon skulle höra. Snälla låt inte hennes rumskompis vakna tänkte jag. Tillslut öppnade någon dörren. Jag var beredd på att springa iväg. Jag kollade bort lite ifall att det skulle vara något jag egentligen inte ville se där.
- Liam, vad gör du här?
- Ellen, jag ville prata lite med dig innan vi åker.
- Hur mycket är klockan?
- 8.
- Okej jag ska bara klä på mig. Kom in.
- Vart är din rumskompis.
- Hon har sovit borta typ varenda natt.
- Vart?
- Vet inte men det har varit skönt att vara själv faktiskt.
Jag satte mig på hennes säng och hon tog av sig sina sov shorts. Jag försökte inte kolla. Men det var svårt att inte titta på hennes vackra kropp. Hennes ben var inte helt pinnsmala och det gillade jag. Hon såg väldigt trött ut.
- Ellen, vi kan ju snacka här. Du behöver inte byta om.
- Det kunde du väl sagt lite tidigare. Sa hon och gäspade.
Hon satte sig bredvid mig i mjukis byxor och tröjan hon sov i. Hennes hår var rufsigt och jag gillade det.
- Jag vill att vi ska fortsätta träffas.
- Det vill jag också. Sa hon mycket piggare och log.
- Och Ellen?
- Vänta Liam. Innan du säger något så vill jag bara fråga. Ehm, sponsrar Ebbas familj din film?
- Jag vet inte? Vadåra?
- Inget. Vad var det du ville säga?
- Inget, vi tar det någon annan gång.
Okej, självklart var det något. Och jag ville säga det men jag vågade inte.
"Ellens perspektiv"
Aldrig! Aldrig att jag skulle låta Ebba förstöra. Det var ju inte ens säkert att det var sant men om det var det så var det mig Liam ville ha. Eller den han sa att han ville ha. Men vad vet jag? Tänk om... Nej! Nej Ellen, tänk inte så. Det är inte sant. Liam skulle inte ljuga.
Tiden gick så fort och till slut var jag på flyget mot Hollywood. Mamma hämtade mig på flygplatsen. Gud vad jag saknat henne. Hon hade lagat god mat och vi såg på en film efter.
- Hur har du haft det då?
- Jätte bra!
- Det hände inget speciellt?
- Nee, inget jätte speciellt.
- Hur gick det med Ebba?
- Ja, du vet hur Ebba är.
När jag låg i sängen plingade det till i mobilen.
"Spelar in film imorgon. Ses efter? Saknar dig."
Gissa vem det var? ;) Lite tråkigt inlägg men vi håller på att komma in i storyn! KOMMENTERA! <3
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jättebra!! ;)
Skriv meeeeeer :D <3
Trackback