She will be loved-Kapitel 51
- Men jag vet inte hur jag ska utrycka mig själv. Han visar hur mycket han älskar mig och jag vill att han ska känna precis det jag känner.
- Då berättar du för honom.
- Berättar vad?
- Allt du nyss sagt till mig.
Jag hade alltid oroat mig på något håll, det gör alla i ett förhållande men det hade varit i onödan. Jag visste inte om jag oroade mig i onödan nu. Jag var verkligen orolig för oss, Liam och mig. Jag tror inte att något skulle kunna bryta oss men det var just det, jag var inte säker längre.
Han behövde få veta hur jag kände för allt det här.
.
"Liams perspektiv"
Att vara känd och spela in film var min dröm men den drömmen var inte värt någonting om inte Ellen fanns. Allt det här hade dragit sönder vårt förhållande mer och mer, det var uppenbart. Jag skulle slänga bort allt det här för att få vara med Ellen resten av mitt liv. Det var allt jag ville, att få tillbringa mitt liv med Ellen.
- Liam?
Ellen kom in genom dörren till mitt rum. Jag ville inte gå upp ur sängen. Den svala luften som kom in genom fönstret över mig fick mig att slänga av mig täcket för att känna den mot min varma bara överkropp.
- Jag ska gå ut nu men det finns frukost där nere och Olivia skulle komma hem senare.
- Vart ska du?
- Jag ska fika med Hanna.
- Okej men vi ses sen älskling.
Hon drog fingrarna genom mitt hår och log.
.
"Hannas perspektiv"
Ellen kom springandes från andra sidan vägen. Hon trampade uppför trapporna till terassen på fiket med elefantsteg. Hon var andfådd när hon satte sig. Hon log mot mig men hennes ögon hörde inte ihop med leendet.
- Hur mår du egentligen?
- Bra.
- Ellen. Jag vet att allt som skrivs om dig och Liam stör dig men har det hänt något annat?
Nu var det som om hennes leende inte existerade, hennes ögon glänste och nu såg jag hur utmattad hon såg ut.
Hon hade mörka ringar runt ögonen och ens sminket hon hade på sig täckte allt.
- Jag tror att det är slut nu.
Hon viskade. Även fast vi var ensamma här så var hon livrädd för att vem som helst skulle höra oss. Även när den gamla damen kom för att serverade oss tystnade hon.
- Vad menar du?
- Jag vet att vi inte kommer klara det här. Vi pratar knappt med varandra även fast vi båda vet att det är slut.
- Du måste prata med honom.
- Det går inte.
- Jo. Du måste göra det. Att ni har det svårt nu är ingen anledning till att ni ska göra slut.
.
Lite kort inlägg men jaja, bara en person som kommenterat kapitel 49... ni som läser kommentera där vad ni tycker om storyn :) <3 KOMMENTERA
Kommentarer
Trackback
